Söndagsafton
Gunnar Ekelöf
i Sveriges radio 1939;
(2000). Gunnar Ekelöf-sällskapet
CD1, [01], 1:40
[fragment] Elisabeth Skog och Jeanette Malm.
Bibliotekspodden. 14/9 2015
Söndagsafton
och
klockklang över staden ...
Och genom
det öppna fönstret
ljudet av
steg på gatan,
steg i den
knastrande sanden
som
vinterhalkan lämnade kvar
när den smälte ...
Se, det
våras åter
fast du gav
allting förlorat!
Se,
dropparna skimrar och skälver
ytterst på
trädens grenar!
Se, ljuset,
de strålande molnen
och känn:
Du lever!
Vårens gift
har redan
trängt in i
ditt hjärta:
Nu kommer
du inte undan,
nu måste du
åter tro och hoppas
och ditt
hopp skall svikas på nytt
och din tro
skall bedra dig
tills
mörkret har återvänt ...
Och det
skall höstas igen
hur mycket
det än har vårats!
Vad rör det
väl livet
att någon
kallar sig ”jag”
och för
sina önskningars talan!
Vad rör det
väl jorden
som sakta
vänder sig runt
från årstid
till årstid
att någon
stretar emot!
Tålamod
fattas oss mänskor,
vi har
ingen tid att vänta,
men runt om
oss alla är mörker
och mörkret
har gott om tid:
Solar och
stjärnor är hjulen
som driver
evighetsuret
- sakta,
oändligt sakta
förändras
allt
till evigt
detsamma.
Gunnar Ekelöf.
Köp den blindes sång. Bonniers 1938, s.
